Sång bland ärkestiftets i huvudstaden tjänstgörande präster

Innan det alls (1942) blev någon biskop i Stockholm var ju det mesta av huvudstaden en del av ärkestiftet (och resten av Strängnäs' stift). Som nyutnämnd ärkebiskop av Uppsala (han flyttade aldrig dit!) skrev denne fd pastor primarius (alltså domprost i Storkyrkan) följande "sång bland ärkestiftets i huvudstaden tjänstgörande präster", som alltså nyss varit, och väl fortfarande var (eftersom han bodde kvar i Stockholm) hans närmast tillgängliga ämbetsbröder.

Men som den falske biskop jag är måste jag ju säga att denna sena wallindikt förefaller något däst. "Ärat vare prästens kall, högsint vare prästens hug, stilla vare prästens gång, fröjdfullt vare prästens mod, fridfull vare deras mod" - vad är nu detta jämfört med den kraftfulla "Väktare på Sions murar",  skriven över 20 år tidigare, som visserligen ägnas biskopsämbetet men väl borde vara ett memento för varje nitisk kyrkoherde? Eller vad säger den riktige biskopen av Stockholm, alltså den där andre Andreas Holmberg?

Nå, nu till dagens

SÅNG BLAND STOCKHOLMS PRÄSTERSKAP

 













(Dem tillägnad)

Ärat vare deras kall,
som i lärdomen arbeta
och i tidens natt och svall
visa att de vägen veta,
lära världens ljus och dygd,
så med gärningen som orden,
nit för konung, lag och bygd,
och en himmel över jorden!
Ärat vare prästens kall!

Högsint vare deras hug,
lyftad över flärd och yta!
Varken smicker eller trug
deras ädla kraft må bryta!
Lyssnande till himlens röst,
mänsklig ordning undergivna,
bäre de i samma bröst
Guds och likars rätter skrivna!
Högsint vare prästens hug!

Stilla vare deras gång!
Bland de larmande i tiden
deras tal och deras sång
ljude kärleken och friden!
Fruktrikt, om och obemärkt,
deras verk sitt upphov prise,
och till den, som kraften stärkt,
tacksamhetens frågor vise!
Stilla vare prästens gång!

Fröjdfullt vare deras mod!
Ej för lyckan må de slava!
Tänke, deras sak är god,
därför må den framgång hava!
Världens gunst ej söke de,
ej sin vinst av andras skada,
vilje dem blott goda se,
och sen glädjas med de glada!
Fröjdfullt vare prästens mod!

Fridfull vare deras lott!
Motgång må dem ej bedröva,
ty av den, som ger allt gott,
få de väl vad de behöva.
Friden styre deras lopp,
så de ungas som de gamlas,
tände hoppets fackla opp,
när till färden de församlas!
Fridfull vare prästens lott!

29 nov 1837

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En Norgehistoria om abortfrågan

Den 17 mai. Norges nationaldag. Den falske biskopen Andreas Holmberg får in sin första debattartikel på länge i tidningen Dagen. Den sista tiden har han annars mest härjat i kommentarsfälten i tidningens nätupplaga, men nu kommer den falske biskopen alltså ut även i pappersform. Men ve och fasa! I nätupplagan är debattartikeln (i abortfrågan) illustrerad med en bild på den alldeles ovanligt riktige biskopen i Stockholm, alltså Andreas Holmberg Den Förste (född fyra år före den falske)! Vilken mardröm! Vilken ohygglig mardröm! Den sanne, rätte och riktige biskopen blev ju redan från början illa berörd av att blandas ihop med den falske (i Kyrkans Tidnings sammanhang).  Det kunde ju rent av ha hotat hans avancemang till biskopsstolen. Och så händer detta! Den falske biskopen led med den riktige, skrev mejl till Dagens och insändarredaktionen, ja, bestormade den och vädjade till den att omedelbart ta bort den sanne och verklige biskopens bild från denna debattartikel, som han naturligtvi
Läs mer

Den sanne domprosten Jönsson

Bild
  Den alldeles ovanligt riktige stockholmsbiskopen Ingmar Ström arbetade tydligen för att få den lika radikale Ludvig Jönsson utnämnd till Pastor Primarius (som Stockholms domprost hetat sedan tiden då huvudstaden saknade eget stift och domprosten var något av "hjälpbiskop" åt ärkebiskopen i Uppsala), Vilket också skedde 1980 när Ström var på väg ut i emeritustillvaro. Tyvärr avled Jönsson redan 1985, så hans tid blev inte lång - men ändå milt sagt uppmärksammad. Jönssons princip "där kärlek sker, sker något heligt" som allmän vägledning i sexualetiska frågor gör att han idag firas som en föregångare av den riktige stockholmsbiskopen Andreas Holmberg m fl. Jönsson var född den 7 november 1923 i skånska Örkelljunga, men firades i Stockholm förra helgen (12/11) med föredrag och tal som "kärlekens predikant."  Den som är intresserad kan ju beställa Jönssons "Postilla för sökare" (1979). Något mindre kärleksfull (eller?) var väl kanske pastor primar
Läs mer

Den falske biskopen Nils?

Bild
Nu ska tydligen Sankt Nikolaus av Myra få bli biskop av Uppsala på skoj. Men hallå! Det är ju Stockholms domkyrka (den s k Storkyrkan, se föregående inlägg) som är helgad åt Sankt Nikolaus (Niklas, Nils)! Hur kan de riktiga biskoparna Karin Johannesson och Andreas Holmberg ha missat detta, ens på skoj?  Som låtsasbiskop av Stockholm kräver jag att Sankt Nikolaus låtsasinstalleras i den domkyrka som bär hans namn och inte i Österås (staden som numera, helt oegentligt, övertagit Gamla Uppsalas namn)! Gör om! Gör rätt! På onsdag, Nikolausdagen, måste det vara fixat!
Läs mer